Hej Alla läsare!

Nu är det länge sedan jag skrev sist. Jag vill skriva, men hinner sällan. 16 augusti började jag på Daglig verksamhet en dag i veckan, men trivdes så bra att jag två månader senare att utöka till två dagar. Förutom detta har jag även andra saker att göra. Duscha och träna, till exempel.

Jag har även haft en riktigt jobbig influensa med heshet, hosta, snuva och hög feber, 39,9 som högst. Igår tränade jag för första gången efter influensan och det gjorde ONT! Personalen brukar massera mina fötter och böja upp tårna för att göra dem mindre spastiska. Igår var jag så kort i den stora senan som går under foten att när personalen skulle massera fötterna så gick det en strålande smärta genom stortån. Jag skrek AJ och drog åt mig foten. Personalen var absolut inte hårdhänt, utan det är som sagt jag som är kort i senor och muskler eftersom jag inte kunnat träna på drygt en månad. När jag senare skulle göra bäckenlyft så kände jag att jag var kort i svankpartiet och musklerna där började krampa så jag fick svårt att lyfta upp rumpan. Jag blev tvungen att göra färre repetitioner. En annan övning går ut på att jag ska sitta mot väggen, ha en 5 kg: s vikt på knät, luta överkroppen framåt och ta tag i mina tår för att på så sätt sträcka baksida lår. Igår var jag så kort att jag inte ens fick tag i tårna. De ville bara böja sig nedåt hela tiden. Då jag inte kunde sträcka ut vare sig tå eller ben så blev vi tvungna att ta bort vikten eftersom den skulle ha varit i vägen annars. Istället så fick personalen hjälpa mig att sträcka ut det genom att böja upp foten och trycka ner knät. Näst sista övningen jag gjorde var att sträcka ut framsida lår genom att personalen tryckte ner min rumpa och samtidigt böjde mitt ena ben och drog upp det mot rumpan. Personalen hann inte alls långt innan jag sa stopp. Sedan höll vi den positionen. När jag väl var klar började mina ben automatiskt att skaka/ vibrera. Denna reflex kallas för klonusreflexen och uppstår när musklerna är fullständigt uttröttade och inte orkar mer. Bättre lycka nästa gång!

Tack för att ni läste!