Hej Allesammans!

Vad är Er relation till nyfikenhet? Ser Ni det som något bra eller som något dåligt? Själv är jag uppvuxen med att nyfikenhet är något dåligt. Är man nyfiken så är man det bara för att ha något att skvallra om, inte för att man genuint bryr sig om en person.

Jag har en personal på mitt boende som är nyfiken. Han är det för att han genuint bryr sig, men likväl har jag SÅ SVÅRT för hans nyfikenhet! Vi var ute på promenad och han såg att jag smålog.

Han: - Du småler. Något är det, det märks.

Jag: - Måste det alltid vara någonting? Kan jag inte bara få vara glad för att jag är glad?

- Allt är ju orsak och verkan. Precis som det finns en orsak till att Du är ledsen så finns det en orsak till att Du är glad. Sedan kan orsaken till glädjen vara olika. Någon blir glad av att solen skiner och en annan blir glad av att se en blomma. Jag kände hur jag blev fly förbannad på honom! Han skulle laga min middag, så jag stängde in mig i sovrummet för att inte vräka ur mig något olämpligt till honom och för att få gråta ur mig min ilska ifred. Hade jag satt mig i köket så hade han bara velat trösta mig, och jag klarar inte av att bli tröstad av den person jag är arg på, så därav valde jag att sätta mig i sovrummet. När jag sedan kom ut därifrån för att äta min middag så frågade han:

- Hur gick det för Dig?

- Med vad?
-  Du försvann bara in.

Jag svarade honom inte. Sedan gick han hem då han jobbade sista passet för sommaren. Nu ångrar jag givetvis att jag inte pratade med honom...Han måste undrat varför jag bara försvann...Det kommer dröja flera månader innan han jobbar igen då han studerar till Socionom.

Jag upplever det som jobbigt när han försöker gå till botten med varenda känsla jag har. Jag anser inte att det behövs på samma sätt när jag känner glädje, för glädje är en känsla som är lätt för mig att bära. Sedan är det även så här att jag bor här och han är boendepersonal. Jag förstår att han varken kan eller vill dela alltför privata saker ur sitt liv. Då respekterar jag den gränsen och pressar honom aldrig att berätta något. Därför tycker jag att han även skulle kunna låta bli att pressa mig.  Pressar man mig så blir jag nämligen fly förbannad!