Hej Allesammans!

Inatt har jag sovit jättedåligt. Gårdagen var jobbig på många sätt. Jag hade en personal som villr ta upp en sak med mig vid 20.30 på kvällen. Jag kunde inte somna förrän vid 3.30 Tidigare under dagen hade jag fått be en annan personal om förlåtelse för en sak jag sagt till henne. Känns som om allt jag gör blir fel just nu. Ovanpå allt detta så har vi stöket som varit med den arga brukaren. Först grät jag för att jag var stressad, nu gråter jag för att stressen släpper. Dessutom gjorde jag slut med min pojkvän i förrgår. Gjorde slut med honom för att: 1. Jag är inte kär i honom längre. 2. Jag hade börjat ljuga för honom. Med ljuga menas att jag hade börjat hitta på ursäkter för att slippa prata med honom i telefonen. 3. Vår relation kom aldrig ner på djupet. Om jag berättade något som för mig var känslomässigt jobbigt så bytte han antingen ämne eller blev tyst. Det kändes rätt att göra slut. Ändå kommer tankarna: "Hur ska han klara sig utan mig? Han har inte så många att vända sig till." Fast det var jag som valde att lämna mitt förhållande så känns det som en tagg i hjärtat på mig när jag ser lycklig kärlek runt omkring mig eller på tv. Det påminner mig om det jag och min pojkvän aldrig fick.