Alla inlägg under augusti 2015

Av unika-jag - 26 augusti 2015 19:55

#kognitivanedsättningar #stress

 


Hej Allihopa!


Assistenten som är sjukskriven för stress var och hälsade på idag.   Vi småpratade lite en timme. Eftersom vi båda är stressade (fast av olika orsak) så kom samtalet till stor del att handla om stress och stresshantering. Jag insåg då, som så många gånger förr, att jag fortfarande känner mig strategilös i hur jag ska hantera min egen stress. Visst, jag har en del strategier, men de känns inte tillräckliga. Jag vet fortfarande inte hur jag ska förhålla mig till min egen stress.

Visst är det ett stort plus om man kan hitta assistenter med ungefär samma mentala energinivå som jag själv. Samtidigt är det en omöjlighet att alla ska vara sådana.

Jag skulle önska att jag, när det kom in en person med hög energi, kunde tänka att " Det där är din takt/energi, nu tänker jag göra saker i min takt/energi och jag tänker skita i att min takt är långsammare än din."

 Jag anser att jag påverkas alldeles för mycket av andras energinivåer, vilket gör att jag gör mina saker i deras tempo istället för mitt eget, vilket blir jättefel för mig!

Mitt sätt att hantera stressen som varit i sommar har varit att lägga mig till sängs och vila, vilket i och för sig är en bra strategi, men det fungerar ju inte att vila bort stressen varje gång en person med hög energi jobbar hos mig.  D.v.s jag kan inte/ska inte använda vilan som strategi för att undkomma den högenergiska personen, för det håller inte i längden.

Min habiliteringspsykolog brukar ju förespråka att jag ska göra lustfyllda saker när jag är stressad. Dock har jag svårt för att ta mig ut tillsammans med den högenergiska personen (litar inte på att han/hon fixar ens något så litet som en kort promenad).  Jag gör heller inte något annat lustfyllt på hemmaplan tillsammans med en högenergisk person.

Jag har även svårt för att ta mig till soffan/tv:n vid stress. Tar jag mig dit så kan jag sitta och se på tv, men känner inte lugnet i alla fall. Helt lugn kan jag aldrig bli, det vet jag. Men nu menar jag snarare att jag inte ens kan andas lugna, djupa andetag och känna lugnet på det viset.

Nu är ju ordinarie personal tillbaka, vilket är skönt. Dock känner jag att jag inte kan spendera somrarna med att räkna ner tiden tills ordinarie personal är tillbaka, för det hjälper mig inte ett dugg i en stressad situation. Jag orkar heller inte med att vara dödstrött i 3 veckor efteråt.

Nyss t.ex så "gick proppen ur" och jag blev jätteledsen. Vet att det inte är ett dugg konstigt eller farligt att bli ledsen, däremot är det ett tecken på att min hjärna inte orkar mera. Den har fått " klara sig själv" alldeles för länge. Sedan så tycker jag det är skitjobbigt att vara trött i 3 veckor efteråt. Det är inte värt att vara så stressad.

Hur ska jag göra för att hantera min stress bättre?

Med detta menar jag att det går inte alltid att undvika att stress uppstår, men hur gör jag för att kunna må så bra som möjligt trots att det är stressigt runt omkring mig? Oavsett vad det är som stressar så blir jag alltid så överraskad/överrumplad när den kommer och sedan står jag där mitt i situationen och inte har en aning om hur jag ska förhålla mig till/ hantera/stå ut med min egen stress i det läget.


Vad ska jag säga/hur ska jag få fram saker till vikarier utan att låta sarkastisk eller burdus?

  Lägger liksom in ett extra tryck/sarkasm i rösten som har undertonen " Men fatta någon gång!" Framför allt använder jag den tonen till personer med hög energi. Till personer med lägre energi och/eller  som jag känner väl kan jag säga saker i en lugn och saklig ton, trots att jag känner stress.

Tack alla ni som läst!


Ha en fortsatt trevlig kväll!


ANNONS
Av unika-jag - 23 augusti 2015 20:52

#cykla #rädsla #mentalork

 

Hej Allihopa!


Idag har jag cyklat för första gången sedan inskolningen med sjukgymnasten. Känner mig som en nybörjare igen. Jag nämnde i något tidigare inlägg att jag var rädd för att ramla. Jag har nu kommit fram till att det inte enbart handlar om det, utan det handlar lika mycket om att jag måste lära mig bemästra cykeln igen efter 13-års uppehåll. Lära "känna min cykel igen." Alltifrån att sitta rätt i sadeln till hur det känns att svänga, vilken fart jag ska ha när jag svänger o.s.v.  Att jag kände mig säker och nästintill kaxig  under inskolningen hade att göra med att inskolaren var just sjukgymnast. Jag litar på sjukgymnaster just för att jag tänker att de vet vad de gör. Nu när jag cyklar med assistenterna är allt annorlunda. Tänker, som jag skrev ovan på allt som kan gå fel. Jag har dessutom mage att jämföra mitt vuxna jag med mitt barn-jag, vilket inte blir rättvist för fem öre! Mitt vuxna jag tänker att jag borde orka sitta på cykeln lika länge som när jag var barn, att jag borde orka cykla lika långt som då samt. ta i lika mycket som då. Jag har inte samma kropp idag (väger mer, vilket ju är meningen eftersom jag vuxit på längden), jag tänkte inte på risker och hade inga rädslor p.g.a att min barnhjärna fungerade annorlunda än min vuxna hjärna. Vidare så har min kropp glömt hur det känns när jag cyklar på ojämnheter.

 

Jag tänker också att för att cyklingen ska räknas som motion så borde jag ta i för kung och fosterland, men det är ju inte det som är grejen. Huvudsaken är ju att jag rör på mig!

 

Självklart så ska även hänsyn tas till min mentala ork, men jag har märkt att jag tänker på den alldeles för mycket. Nästan så jag låter den styra, vilket medför att cyklingen aldrig blir av.

 

Kan säkert komma i närheten av min gamla status igen, men då krävs regelbunden övning!

 

Har bett assistenterna stötta/pusha mig i att komma över denna mentala spärr!

 


Jag VILL ju cykla innerst inne!


 

Godnatt på er!

ANNONS
Av unika-jag - 20 augusti 2015 18:00

#ordinarieassistentertillbaka  #resultatavinskolningen


Hej Allihopa!


Nu är ordinarie personal tillbaka från sina semestrar, vilket känns skönt. Känner mig avslappnat trött p.g.a stressen går ner.


Sist jag skrev så skrev jag ju om en gammal assistent som behövde inskolas akut p.g.a hon fortfarande kände sig otrygg i sitt arbete. Här nedan kan ni läsa om mina tankar kring det. Inlägget skrev jag i början av augusti, men publicerar det först nu.


Vissa saker har förbättrats sedan inskolningen, andra inte. Hon ställer inte längre frågor som: "Varför kan du inte planera?" Däremot har hon fortfarande svårt för att lägga upp en plan och förmedla den till mig. Senast idag  fick jag för, jag vet inte vilken gång i ordningen, säga till henne att hon måste föra dialog med mig kring hur hon har tänkt att planen ska se ut. Hon har svårt för detta oavsett vad det är för dag i veckan. Känns som att jag påtalat det konstant sedan hon började jobba. Jag upplever även att hon har svårt för att fördela dagarnas göromål jämnt över dagen. 

När hon t.ex jobbade sin första helg så hann hon:  Tömma kattlådan, vika tvätt, gå ut med soporna och ta rast innan lunch (Jag kliver ju upp kl. 10.00 på helgerna). Klockan 12.00 tog hon sin rast och frågade om det gick bra att hon tog rast precis innan hon gick ut genom dörren, vilket jag anser vara på tok för sent. Man måste föra dialog med mig även om sin rast, för den rasten tas olika tider beroende på vad jag har för planer för dagen. På kvällen var det lugna gatan eftersom hon gjort alla sysslor under dagen redan. I min skalle var det dock inte lugnt. Jag hade stora problem att varva ner p.g.a mycket spring från hennes sida under dagen. Jag upplever det som att hon antingen är "på" eller " av." Något "mittemellan" finns inte riktigt.

Sedan finns det andra saker som hon missuppfattat totalt: T.ex så hade hon fått för sig att man inte fick dammsuga på städdagen även fast jag är vaken, för att jag är ljudkänslig. Jag sa att om jag är vaken på förmiddagen så är det helt ok att dammsuga, men ska jag vila så måste man givetvis diskutera hur planen ska se ut istället.

Vad gäller övriga saker så har hon svårt för att ta till sig informationen som står i min pärm. Hon frågar nästan dagligen om matmängder. (Varje sak har olika antal gram) och jag får komma med det sedvanliga svaret: " Titta i pärmen!" Det är nämligen omöjligt för mig att hålla så många siffror i huvudet. Dessutom tillhör frågan karaktären " Ovidkommande frågor", d.v.s frågor som bara överbelastar min hjärna.

Idag undrade hon om jag mådde bra, eftersom jag tappade fokus flera gånger under lunchen. Åt en tugga, sedan pausade hjärnan av sig själv, åt en tugga till, sedan pausade hjärnan igen, åt ytterligare en tugga, sedan pausade hjärnan igen  o.s.v

Jag i min tur sa att min energinivå var låg.

- Kan jag hjälpa dig på något sätt?

- Nej. Låt mig bara sitta och äta färdigt.

Jag försöker att hålla mig undan så mycket jag kan (läs: vila så mycket som möjligt), för att lugna min stressade hjärna.

Orsakerna till att energin dippar är:

* Hon känns som en nykomling som behöver lära om sitt arbetssätt. Hon behöver mycket hjälp i hur hon ska göra. De två sidorna krockar för mig. Ena delen av mig tänker: " Hon borde veta vad hon ska göra, hon har ju känt mig så länge", medan andra delen tänker: " Hon känns som en nykomling. Jag måste ge henne tid."

* Jag har svårt att sova p.g.a att vädret är antingen för varmt eller för kvavt. Vaknar före väckarklockan, men är inte pigg.

 * I onsdags fick jag en hemsk nackspärr p.g.a dålig sittställning. Kunde inte alls vrida huvudet åt vänster utan att få ont. Det som hjälpt är värme, vila och full dos Ipren.



 
 
 
 

    


Presentation

Hej! Jag är en 37-årig kvinna. Denna blogg handlar om mitt liv och min Cerebral pares. Frågor? Använd frågerutan. Välkomna!
Hi! I´m a 37 year old woman. This blog is about my life with Cerebral palsy. Questions? Use the square below! Welcome

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Mitt liv och min Cerebral pares. med Blogkeen
Följ Mitt liv och min Cerebral pares. med Bloglovin'

Gästbok

Min gästbok

unika-jags gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se