Alla inlägg under maj 2016

Av unika-jag - 27 maj 2016 22:33


Mänsklig röst

E- post i all ära,
men ibland vill jag ha
en kontakt som är mera nära.
En mänsklig röst
som skänker tröst.
Vänlig ton
vänliga ord.
Det gav du mig
en dag när jag var stressad,
ledsen och osäker.
Sa att det finns ett vi.
Visade mig att jag inte är ensam.

unika-jag 27/5 - 16.

Av unika-jag - 23 maj 2016 00:54

Hej Allesammans!


Nu är jag ARG! Jag försökte ringa och lämna ett meddelande till vad jag trodde var min kurators telefonsvarare.  I hennes telefonsvarare svarar då en vikarierande kurator. Tror först att jag råkat slå fel nummer, men går sedan in på landstingets hemsida och ser att kuratorn  är föräldraledig. Har hon blivit mamma igen? Eller tagit ut föräldradagar? Hur länge blir hon borta?  Varför har inte jag fått veta något?  På ren svenska: Ska det vara så j- a svårt att lyfta luren och ringa och säga: " Hej! Jag heter X. Din kurator är föräldraledig, så det är mig du ska vända dig till medan hon är borta."

Vet att jag och ordinarie kuratorn bestämde att vi inte skulle ses så länge jag och sjukgymnasten  gör det (vi har inte setts på 7 månader), men just nu sitter jag i ett läge där jag kommer behöva kunna ha telefonkontakt med en kurator vid behov, d.v.s mellan mina och sjukgymnastens träffar. För att jag ska kunna be om hjälp så behöver jag ju VETA vem/ vilka jag kan vända mig till! Hur ska jag nu kunna öppna mig för en kurator jag knappt vet vem det är, och som knappt vet vem jag är, eller mitt hjälpbehov?


Och nej, jag lämnade inget meddelande till den vikarierande kuratorn. Blev så överrumplad över att höra en annan röst i svararen att jag lade på luren i rena chocken. Sedan kom frustrationsgråten över att inte ha fått veta något...


Med önskan om en god nattsömn till er alla!


#Habiliteringen #Strul #Dåligkommunikation

Av unika-jag - 21 maj 2016 22:00

Hej Allesammans!

                            

I tisdags fick jag reda på att en assistent som jobbat hos mig i 3 år ska sluta. Känslorna hoppar upp och ner.  Ena stunden är jag mitt vanliga, glada jag och nästa så gråter jag. Särskilt på kvällarna efter att ha stängt av datorn och tv:n så det blir helt tyst.  Förutom att hon är en bra och förstående assistent som förstår mig och mitt hjälpbehov fullt ut, så är hon även en positiv person. Vi kan diskutera allt möjligt, smått som stort. Sedan brukar hon även ta med sig sin hund till jobbet lite nu och då för att hon vet att jag är uppvuxen med djur och att jag  mår bra av dem.

Sjukgymnasten och jag fortsätter att jobba med stresshantering. Vi pratade bl.a om att assistenten som ska sluta. Jag sa som det var: att samtidigt som jag vill ha kvar assistenten hos mig så tycker jag det är jobbigt att träffa henne, för jag blir påmind om att hon ska sluta och det gör för ont.  Känns också som om jag ibland försöker fly från mina egna känslor genom att försöka hålla mig sysselsatt hela tiden. Hon  sa att hon förstod mina känslor, men att det inte kommer att  vara mindre sorgligt den dagen assistenten slutar bara för att jag försöker distansera mig nu (ibland känns det som om jag måste distansera mig för att kunna ha fokus på sådant som ska göras under dagen). Hennes råd var istället att jag skulle försöka ta vara på nuet. Det var jobbigt men nödvändigt att vi pratade om det. Jobbigt därför att det kändes som att jag behövde gråta, men inget kom ut.  Vi gick ner till vattnet och där hälsade vi på en hund som fullkomligt ÄLSKADE människor! Den skällde glädjeskall och hade säkert hoppat upp i knät på mig om den hade fått!

Det som till slut fick mig att börja gråta var en helt annan grej vi pratade om. Jag gav henne en kram. Hon nämnde då att hon läst någon artikel där det stod att man skulle kramas i minst 7 sekunder för att endorfinerna skulle frigöras i kroppen och att det var därför hon hållit om mig extra länge sist vi sågs. För min del får hon krama mig hur länge hon vill. Nu är det minst två veckor tills vi ses nästa gång.

Assistenten som ska sluta jobbar denna helg, så vi passar på att umgås när vi kan. Hon jobbar tre pass nästa vecka också, men vi får se hur det blir med dem eftersom jag idag fick reda på att hon tyvärr fått väldigt ont i ryggen och ska besöka läkare på måndag.


#Relationer #Assistentsomslutar #DetgörONT!


Av unika-jag - 19 maj 2016 00:35

Vi gör slut.


Vill ha dig här.

Ta vara på den tid vi har.

Vet samtidigt inte hur jag ska stå ut

innan dagarna tar slut.

Visar mig ledsen, men inte fullt ut.

Då skulle jag inte få något gjort.

Måste distansera mig för att stå ut.

Det känns som om vi gör slut.

Enda skillnaden är

att vi aldrig varit kär.

 

© unika-jag 19/5 - 16.

Av unika-jag - 14 maj 2016 00:43

Hej!


Tänker på personen som berättade för mig att han är transperson. Hur han kanske känt det innan han bestämde sig för könskorrigering: Tänker på alla gånger man faktiskt ser sig själv naken: När man sitter på toa, står i duschen, står framför spegeln i badrummet, är i offentliga duschar och omklädningsrum. När då könsidentiteten inte stämmer överens med den inre bild man har av sig själv så måste det kännas fruktansvärt! Gråter när jag tänker på det!

Jag hoppas att personen har en stöttande familj, stöttande vänner och stöttande arbetskamrater som ger honom allt stöd han behöver! Om inte, så hoppas jag att han väljer bort dem som inte är det! Det här samhället är tillräckligt hårt som det är och han har nog tillräckligt mycket att kämpa mot ändå, med tanke på att folk reagerar så fort man bryter normen på något sätt!


Denna person är betydelsefull för mig oavsett hur han ser ut! Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har han hjälpt mig att hitta mig själv och stå upp för vem jag är!


Godnatt på er!


#transperson #känslor #fördomar

Av unika-jag - 9 maj 2016 22:42

Hej!

Idag fick jag reda på att en person jag känner numera kallar sig vid ett nytt namn samt. kommer genomgå en könskorrigering. Har känt personen i 4 år och varit van att kalla honom för ett visst namn och förknippa honom med ett visst kön. Kommer nog ta ett tag innan jag vant mig. Jag tycker att personen är modig som vågar berätta för mig och jag är glad att han äntligen får ihop sin bild av sig själv med hela sig! Det är han värd! Personlighetsmässigt är ju han samma empatiska, varmhjärtade, ödmjuka och humoristiska person som han alltid varit! Han är en mycket viktig person i mitt liv som hjälpt mig hitta mig själv o stå upp för vem jag är!


#Attståuppfördenmanär #mod #transperson #könskorrigering

Presentation

Hej! Jag är en 40- årig kvinna. Denna blogg handlar om mitt liv och min Cerebral pares. Frågor? Använd frågerutan. Välkomna!
Hi! I´m a 40 yrar old woman. This blog is about my life with Cerebral palsy. Questions? Use the square below! Welcome

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Min gästbok

unika-jags gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards