Jag har full förståelse för hennes val att gå vidare, men jag kommer SAKNA HENNE! Jag vet vad jag har, men inte vad jag får.

 Jag har mått så bra med henne som chef!  Så här bra har jag faktiskt aldrig mått förr, det är ingen överdrift! Tack vare hennes år som assistent så har hon något andra inte har: Både assistent- och brukarperspektiv, vilket är väldigt värdefullt! Hon  har förståelse för att man måste anpassa sitt arbetssätt till brukaren. Det är bra att regler finns så man har riktlinjer att gå efter, men hon  är väl medveten om att alla regler kan man inte alltid följa till punkt och pricka.

 Hon  har lärt mig skilja på vad som är mitt och andras ansvar, t.ex att jag inte ska oroa mig över assistenters mående och försöka lösa situationen själv, utan jag ska be henne om hjälp.

 Hon  har tagit sitt  ansvar att sätta sig  in i både hur jag fungerar som person och mitt hjälpbehov.

Och så det viktigaste av allt: Hon  har en stor dos empati och är en god lyssnare, vilket jag anser vara en förutsättning när man ska leda andra människor.  Hon är ett av mina personliga guldkorn  !

Tårarna rinner...