Hej!

I fredags förra veckan hade jag ingen assistent här på morgonen(Samma assistent som jag beklagade mig över i senaste inlägget. Jag slog på personalmobilen, inget meddelande där heller. När det gått en halvtimme ringde jag stödservice och sa att jag trodde att han försovit sig. De lovade att genast kontakta honom och sedan återkomma till mig. De återkom med svaret att han inte svarade, och att de övervägde att sätta in någon annan i hans ställe då passet var så kort (8-14) och jag skulle både hinna äta frukost, göra sjukgympa och äta lunch på den tiden. Kl. 9.00 ringde han panikslagen och bad om ursäkt för att han försovit sig, men sa att han var på väg.

. Skynda dig och ring stödservice då, för de överväger nämligen att sätta in en annan istället för dig, sa jag.

Kl. 9.30 kommer han instörtande och säger förlåt flera gånger. Sedan fixar han frukost till mig och direkt efteråt säger han: - Ska vi ta träningen (sjukgympan) då?

- Det går inte. Jag måste vila magen en timme. Du får se om det finns något annat du kan göra så länge. Han börjar dammsuga. Kl. 11.30 var det träningsdags (en halvtimme senare än vanligt).  När det sedan var  dags för lunch undrade han om han fick  dammsuga datarummet medan jag åt.

- Jag vill helst inte ha några ljud medan jag sitter och äter.

- Då tar jag det sedan.

Efter lunchen så skulle jag vika tvätt. Jag sa:

- Fortsätt med ditt du, så sköter jag mitt.

Ett tag senare började han tala om att gå hem då klockan närmade sig 14. Jag frågade om han inte glömt något.

- Nä, vadå? undrade han frågande.

- Toaletten.

-Ska den tas idag? Det står inte på planeringen på kylskåpet. (Vi tänker att det ingår under fliken dammsugning)

- Nej, men det står i rutinpärmen. Sedan står det faktiskt här också, säger jag och pekar på whyteboarden, på  texten som står  nedanför lappen för dammsugning.

- Det missade jag. Förlåt.

Idag var det dags igen. När ingen assistent kommit 8.30 ringde jag stödservice. Telefonkö. Medan jag står i kön slår jag på personalmobilen. I samma stund får jag sms från assistenten att han blir sen. Hur sen skriver han inte. 9.03 får jag nästa sms där det står att han inte lyckades tajma bussarna.

Jag har för ett bra tag sedan börjat ana oråd. Tänker: "Han är inte här än och  hur ska jag då både hinna äta frukost och lunch innan kl. 13 samt. infinna mig på gymmet kl. 14.00.?"

När han kommer undrar han hur det är med mig.

Jag säger i bestämd ton: Du vet vad som gäller nu. Frukost!

Jo, det vet jag. Jag undrar bara hur det är med dig.

- Och nej, det är inte bra med mig!

- Vad har då hänt?

- Allt har ju blivit förskjutet. Jag tror inte jag kommer hinna åka till gymmet idag.

- Är det så?

- Men snälla du! Titta på planeringen! Hur ska jag hinna äta lunch innan jag ska åka dit?

- Om du hoppar över mellanmålet så kan du äta 12.15 istället.

- Me då blir ju maten en hel timme tidigare!

- Det går nog inte att göra på något annat sätt.

- Men jag är fortfarande så mätt, hur ska jag orka äta 12.15?( hade ätit fil, flingor, ägg och två mackor till frukost  och frukosten hade jag ätit klart kl. 10.15). Det hela slutade med att det blev en senare lunch men inget gym. Assistenten  sa åt mig att ta det lugnt och andas, men jag sa att det var för sent att säga det nu, då stressen från morgonen fortfarande satt kvar vid lunch.  Har jättelätt att stressa upp mig, men svårt för att komma ner.

Jag har pratat med dem på stödservice och de har lovat ta upp hans beteende med vikarierande enhetschef.

Tack för att ni läste!

Fredagskram!