#kognitivanedsättningar #stress

Hej Allihopa!

Assistenten som är sjukskriven för stress var och hälsade på idag.   Vi småpratade lite en timme. Eftersom vi båda är stressade (fast av olika orsak) så kom samtalet till stor del att handla om stress och stresshantering. Jag insåg då, som så många gånger förr, att jag fortfarande känner mig strategilös i hur jag ska hantera min egen stress. Visst, jag har en del strategier, men de känns inte tillräckliga. Jag vet fortfarande inte hur jag ska förhålla mig till min egen stress.

Visst är det ett stort plus om man kan hitta assistenter med ungefär samma mentala energinivå som jag själv. Samtidigt är det en omöjlighet att alla ska vara sådana.

Jag skulle önska att jag, när det kom in en person med hög energi, kunde tänka att " Det där är din takt/energi, nu tänker jag göra saker i min takt/energi och jag tänker skita i att min takt är långsammare än din."

 Jag anser att jag påverkas alldeles för mycket av andras energinivåer, vilket gör att jag gör mina saker i deras tempo istället för mitt eget, vilket blir jättefel för mig!

Mitt sätt att hantera stressen som varit i sommar har varit att lägga mig till sängs och vila, vilket i och för sig är en bra strategi, men det fungerar ju inte att vila bort stressen varje gång en person med hög energi jobbar hos mig.  D.v.s jag kan inte/ska inte använda vilan som strategi för att undkomma den högenergiska personen, för det håller inte i längden.

Min habiliteringspsykolog brukar ju förespråka att jag ska göra lustfyllda saker när jag är stressad. Dock har jag svårt för att ta mig ut tillsammans med den högenergiska personen (litar inte på att han/hon fixar ens något så litet som en kort promenad).  Jag gör heller inte något annat lustfyllt på hemmaplan tillsammans med en högenergisk person.

Jag har även svårt för att ta mig till soffan/tv:n vid stress. Tar jag mig dit så kan jag sitta och se på tv, men känner inte lugnet i alla fall. Helt lugn kan jag aldrig bli, det vet jag. Men nu menar jag snarare att jag inte ens kan andas lugna, djupa andetag och känna lugnet på det viset.

Nu är ju ordinarie personal tillbaka, vilket är skönt. Dock känner jag att jag inte kan spendera somrarna med att räkna ner tiden tills ordinarie personal är tillbaka, för det hjälper mig inte ett dugg i en stressad situation. Jag orkar heller inte med att vara dödstrött i 3 veckor efteråt.

Nyss t.ex så "gick proppen ur" och jag blev jätteledsen. Vet att det inte är ett dugg konstigt eller farligt att bli ledsen, däremot är det ett tecken på att min hjärna inte orkar mera. Den har fått " klara sig själv" alldeles för länge. Sedan så tycker jag det är skitjobbigt att vara trött i 3 veckor efteråt. Det är inte värt att vara så stressad.

Hur ska jag göra för att hantera min stress bättre?

Med detta menar jag att det går inte alltid att undvika att stress uppstår, men hur gör jag för att kunna må så bra som möjligt trots att det är stressigt runt omkring mig? Oavsett vad det är som stressar så blir jag alltid så överraskad/överrumplad när den kommer och sedan står jag där mitt i situationen och inte har en aning om hur jag ska förhålla mig till/ hantera/stå ut med min egen stress i det läget.

Vad ska jag säga/hur ska jag få fram saker till vikarier utan att låta sarkastisk eller burdus?

  Lägger liksom in ett extra tryck/sarkasm i rösten som har undertonen " Men fatta någon gång!" Framför allt använder jag den tonen till personer med hög energi. Till personer med lägre energi och/eller  som jag känner väl kan jag säga saker i en lugn och saklig ton, trots att jag känner stress.

Tack alla ni som läst!

Ha en fortsatt trevlig kväll!