Hej Alla!

Idag har det varit en riktig skitdag! Lunchen tog en timme att äta p.g.a jag grät mig igenom hela den. Gråter för att jag är så jäkla trött i huvudet, stressad och arg. Jag orkar inte ens bete mig " normalt" mot de assistenter som finns här. Varierat med gråten kommer snäsigheten och ilskan. Jag klagar på dem för att de glömmer att skriva in inskolningspassen på min tavla och glömmer kolla tvättkorgen. De tvättar på tvättdagen, men glömmer att kolla tvättkorgen däremellan, så jag har i flera veckor sagt till dem när jag upptäckt att mina mjukisbyxor tagit slut.  Mjukisbyxor är nämligen de enda byxor jag kan utöva sjukgympa i, andra byxor har för hårt och icke elastiskt tyg. Äger endast 4 st då jag fortfarande håller på och går ner i vikt. I tisdags blev jag så less på att säga till dem, så jag skrev en stor lapp och satte på tavlan. Lappen löd: " Till mina assistenter! Glöm ej att tvätta halva maskiner ibland! Gör det utan att jag ska behöva säga till er!" Orsaken till att det glömts att tvätta halva maskiner har att göra med att vikarier jobbat och de har inte samma rutin på detta. Den ordinarie som funnits har i sin tur förlitat sig på den andra ordinarie personalen, den som nu är sjukskriven (d.v.s. sysslan har redan gjorts bort då den andra ordinarie personalen kommit till jobbet)  då hon varit bland dem som varit duktigast på att komma ihåg dessa halva maskiner.  Ytterligare en orsak till att det glöms tror jag beror på att de är minst lika stressade som jag. Det är dock inget de visar för mig, som tur är.

Vidare klagar jag på att kroppen gör ont, verkar som om stressen satt sig där nu.

Idag fick vi reda på att den som nu varit sjukskriven i 3 veckor blir sjukskriven ytterligare en vecka. Detta innebär att på tisdag den 3/3 blir det heller ingen simning! Orsak: Den nyinskolade vikarien jobbar hennes pass eftersom hon är den enda som finns tillgänglig och det finns ingen chans att vi hinner inskola henne på simningen innan dess! Jag skrev ju  tidigare att jag sedan tidigare har två assistenter som ej är inskolade på simningen. Båda tycker att det är jättetråkigt att simningen går bort för mig, men ingen av dem GÖR något för att förändra den situationen! Det enda som behövs är att de pratar m. ordinarie personal och bokar en inskolning! Hur svårt kan det vara?!? Har sagt till chefen två gånger kring detta och hon har lovat att ta tag i det. För tillfället har det dock blivit svårt med inskolning av simningen  eftersom det bara finns EN ordinarie personal på plats. De andra två (den nuvarande sjukskrivna inräknad här) är långtidssjukskrivna. Varför jag är så angelägen om denna simning är för att det är en av de få aktiviteter där jag kopplar bort stressen.

Denna vecka har varit jobbig:

Måndag: Intervju m. ny vikarie

Tisdag: Inskolning kvällspass av densamma.

Fredag (imorgon): Inskolning dagpass.

Avskyr att ha inskolningarna så här tätt, men p.g.a vikariebristen har jag inte direkt något val. Är inte på något sätt delaktig i inskolningen (mer än att jag måste vara den personens försökskanin under introduktionen av sjukgymnastiken) men jag tycker det är jobbigt att ha en ny person hos mig.

Orkar inte med mig själv och mina känslor just nu.   Vill krypa upp i någons famn och bara vara...

Godnatt och trevlig helg!

Kramar!